Detta är en artikel hämtad ur Rosensällskapet i Skånes medlemstidning "Nyponet" nr 3 2007 © Författaren

item3a
item3a

Monica Bäckström, medlem i Rosensällskapet i Skåne sedan starten 1993,
Ordf.
under åren 1995-2002.
Redaktör för "Nyponet" 1995-2010

Ge plats åt pimpinellrosor och deras hybrider

© Monica Bäckström

Åh vilken underbar ros – stanna bilen! Det var den 3 juni 2007 som vi körde förbi en villa i Arlöv med en magnifi k ros vid entrén. Ja, det visade sig vara två stycken, men den ena hade fått en knäck någon vinter så den var inte lika stor. När jag ville få bekräftat att det var en härlig ’Frühlingsduft’ sade ägarinnan:
– Det här är min vackra honungsros, ”
Rosa.helenae”, det stod det på etiketten!
Det kan inte hjälpas vad som skrivits av plantskolan, för det är faktiskt en jättevacker ’Fühlingsduft’ som pryder detta hus.
’Frühlingsduft’ ingår i en serie rosor som Kordes tog fram delvis under brinnande krig. Serien kallas för Frühlingsserien (frühling = vår) och där hittar vi bl a ’Frühlingsduft’ 1949, ’Frühlingsgold’ 1937, 'Frühlingsmorgen’ 1942 och ’Frühlingszauber’ 1942.
De fl esta av dessa rosor går att köpa hos plantskolor som specialiserat sig på rosor. Det trevliga med ’Frühlingsduft’, förutom att den är så vacker, är att den blommar tidigt. Redan i början av juni står den i full blom. Rosen doftar också starkt. Man kan förstå att den kände rosexperten Krister Cedergren på Råå säger att om han fi ck välja endast en ros till sin trädgård så skulle valet falla på ’Frühlingsduft’. Det är inget dåligt betyg.
Frühlingsserien har alla pimpinellblod i sig och räknas således till pimpinellifolia- gruppen. Moderna pimpineller kan man kanske säga, men dom är inte som ”äkta” pimperneller. Till exempel så kräver dessa rosor bättre jord och läge för att trivas bra. De blir dessutom högre och flera av dem remonterar.
Spinosissimarosor (pimpinellrosor) odlades tidigt i kloster och senare under slutet av 1700-talet odlades de i Skottland av bland annat bröderna Brown. På kort tid fi ck förädlarna fram över tvåhundra sorter, varav ett tiotal med dubbla blommor. Rosorna blev snabbt mycket populära och kallades i England för Burnetrosor. ”Burnet” är det engelska ordet för pimpinell. De går även under namnet ”Scots Rose” eftersom dessa rosor ofta associeras med Skotland. Från 1700-talet fram till våra dagar har engelsmannen Peter D.A.Boyd sammanställt en förteckning på närmare 700 namn på Burnetrosor genom att leta i gamla plantskolekataloger, rosböcker och andra publikationer.
Före 1800 fanns angivet endast en enkel vit, en enkel röd och en randig sort. Han har dessutom en egen samling på 200 olika sorter. Början av 1800-talet var pimpinellernas guldperiod, då fanns ett hundratals sorter i handeln. Idag fi nns endast ett fåtal, men intresset för pimpinellrosor är i starkt ökande speciellt i England och Finland där de har blivit samlarnas favoriter. Även i St Petersburg i Ryssland var pimpernellrosor populära i mitten av 1800-talet. Det var tsarens trädgårdsmästare Karl August Freundlich som fröförökade pimpinellrosor och fick fram härdiga och vackra sorter. När de nya rosorna, som kunde remontera, kom under 1800-talet tog dessa rosor helt över bland rosälskare och pimpinellrosorna förde en tynande tillvaro. Men på 20-30 talet korsades de med tehybridrosor och vi fi ck bland annat den vita buskrosen ’Karl Förster’ och den gula klätterrosen ’Maigold’.
Det var Kordes i Tyskland som var ledande i detta förädlingsarbete. De pimpinellrosor som kom fram under 1900- talet blommar senare än de ursprungliga Burnet-rosorna som blommar redan i maj. Pimpinellrosor är tåliga, friska, anspråkslösa och tidigblommande rosor som är värda mycket mer uppmärksamhet och uppskattning (aldrig någon svartfl äcksjuka). Det är dock inte dessa rosor som Bellman besjunger i epistel 82 ”rött vin och pimpinella” utan där menas en kryddväxt som blir ca 60 cm hög och blommar med små, kottliknande, brunröda blommor.
Pimpinellrosor har ett alldeles speciellt utseende som inte liknar några andra rosor. Blomningen kommer redan i maj när inga rosor blommar och blommorna är helt förtjusande hos de gamla sorterna: små, bollformade rosor på ca 5 cm i diameter som kommer i överflöd. Dessutom kan dessa rosor växa i de fl esta jordar t o m i sandjord och bland stenar, men även på norrsidan av trädgården kan de trivas. Ofta används namnet pimpinellros för hela denna grupp men det är den vilda rosen
Rosa.spinossisma som skall heta så. Rosorna bildar gärna buskage med taggiga grenar – spinossisma betyder taggigast på latin. Önskar du en tät, vackert blommande och ogenomtränglig häck så är pimpinellrosor ett utmärkt val.
Pimpinellrosor sätter hela tiden nya rotskott, har vackra små mörkgröna blad och många av dem har också vackra höstfärger. Alla sorter växer bra på egen rot. Dessa rosor pryder verkligen sin plats hela säsongen. Småfåglar älskar att ta skydd i de taggiga buskarna. Nyponen är lite speciella inte orangefärgade som vi är vana vid, utan svarta eller mörkt brunsvarta, oftast runda.
Till sist måste jag också berätta att pimpineller har en härlig doft. Vad gäller färger så är de äldsta sorterna vita, rosa eller röda men 1830 kom den gula varianten ’Harisons Yellow’, som också kallas för ’Th e Yellow rose of Texas’. Den uppstod på egen hand genom en korsning mellan den turkiska gulrosen,
rosa foetida, och en pimpinellros. Det är visserligen sant att dessa rosor blommar endast en gång men de som blommar tidigast kan också bjuda på några enstaka blommor på hösten. Min ’Husmoderrose’ hade både blommor och svarta nypon på en gång för något år sedan. Dessutom finns det en mycket vacker ros i denna grupp som blommar ända tills att frosten kommer, nämligen ’Stanwell Perpetual’. Det är ingen äkta pimpinellros utan en korsning mellan någon okänd sort i Bifera-gruppen och R.pimpinellifolia.
En vacker ros med medelfyllda ljust rosa blommor och stark, söt doft.

Som nog framgått av artikeln så är det mycket lite skötsel som behövs. De vilda pimpinellrosorna behöver över huvud taget inte gödslas. De modernare sorterna måste gödslas och vattnas under torra perioder. Beskärning skall inte behövas. Endast om buskarna blivit risiga och då kan du göra det radikalt men då blir det inga blommor den säsongen.
Några exempel på pimpinellrosor som går att få tag i hos oss. Äldre sorter ’Plena’ som ofta kallas för ’Finlands vita ros’ en halvfylld ros. Denna ros kallas även för midsommarros i Finland och anses komma från tsarens trädgårdsmästare i St Peterburg. ’Poppius’ en halvfylld rosa ros med rödbruna nypon ’Double White’ – cremevit/vit, tätt fylld – får sällan nypon ’Double Blush’ – ljusrosa, tätt fylld – en typisk Burnet-ros med kastanjebruna nypon ’Staffa’ – ljust rosa/cremevit, halvfyllda bollformade blommor, kastanjebruna nypon ’Single Cherry’ – spännande sort med karminröd färg, blombladens undersida är silvervit. Vacker höstfärg på bladen. Svarta nypon. Dessa rosor bildar täta, kompakta buskage och blir 1-2 meter höga. ’Poppius’ kan bli upptill 3 m. ’Aicha’ en mycket vacker gul buskros framtagen av Valdemar Petersen, Danmark 1966, 3 m hög. Enligt Lars-Åke Gustavsson: ”den största framgång som Valdemar Petersen haft som rosförädlare, en underbar ros och en av de bästa gulblommiga buskrosor”. Höjd 3 m, mycket rikblommande, remonterar med ett svagare fl or på hösten. Ja nu hoppas jag att läsaren går ut i trädgården och funderar över vad hon/han kan gräva ner några pimpineller. Det kan aldrig gå fel!

monicavinjettbild
redut1
Burnet rose 'Double Pink Scotch
redu2
'Burnet Rose of Marienburg'
husmor1
hus2
'Husmoderrose'    Blomman år
'Husmoderrose'